FUCK IT
Fuck it...
Tårarna rinner, och allt är bara för mycket... Allt har gått för långt.. Det har runnit över nu... All stress och allt fixande rörande flytten, min sk familj, jag själv som person, min prestations ångest...
Är det nu jag ska lyssna på henne och bara ge upp? Känns som hon har rätt... Jag försöker verkligen... Så mycket... Mer än jag själv trodde att jag kunde försöka.. Men det kanske inte är för mej.. Det kanske inte är så mitt liv ska vara... Jag försöker att vara stark, att orka, att kämpa, att göra det rätta, att vara så bra jag kan på alla sätt... Men... När det inte är tillräckligt, vad ska jag göra då? All energi är totalt slut, all ork är borta... Vill bara lägga mej under täcket, vill bara få komma bort från allt.. Vill bara få vara i min fristad - dina armar..
Snälla... Släpp mej aldrig...
Ibland är det svårt, men hur svårt det än är just nu, så får allt du sa inatt mej att le genom tårarna...
Snälla.. Ge mej bara orken att fortsätta...
Underbar morgon...
Som vanligt så väckte älskling mej imorse, han är verkligen bäst på att väcka mej.. Låg och gosade och pratade massor, innan det var dags för honom att göra sej iordning för jobbet...
Är så jävla glad att jag har honom, vill bara få flytta NU, så jag får bo med honom på riktigt... Men, men.. Inte så länge kvar nu :)
Idag ska jag kolla på en soffa, och sen fortsätta fixa inför flytten.. Är typ det mina dagar består av just nu, packande, shopping, planerande, städande och plockande.. Ska bli så jävla skönt att slippa allt det här när vi väl flyttat och fått ordning "hemma".. Dock så lär det ta tills mitten / slutet av Juli tills allt är klart, eftersom vi har stambyte i lägenheten när vi flyttar in...
JAG ÄLSKAR DEJ MIN FINASTE UNDERBARA MAN!
Respeklösa Fittor!
Börjar faktiskt tröttna på folk, både killar och tjejer, som är så jävla respektlösa och inte kan respektera att folk har förhållanden...
Har jag en pojkvän, som jag ska flytta ihop med, som jag älskar av hela mitt hjärta, så är jag inte intresserad av att ha sex, äta middag, pussas, kramas eller något sånt med någon annan kille... Jag vet att jag vart lite väl snäll när det gäller folk som kommit med kommenaterer, jag har mer ignorerat det.. Men... Kommer bli ändring på det...
ALLA mina sk "vänner" som kommer med någon jävla antydelse, kommer att raderas ur mitt liv... Är så jävla trött på er...
Det här gäller inte bara mej, utan vet även andra som har samma "problem".. När någon har ett förhållande, SÅ GE FAN I DEN PERSONEN... Kom inte med massa äckliga kommentarer.. Det är bara patetiskt...
Så... FUCK YOU...
Älskling...
Sen du kom in i mitt liv, så har livet fått en helt ny mening.. Du gör varje dag till en bättre dag..
Du gör mej till en bättre människa, du har ändrat mej.. Jag är inte längre den isprinsessan jag var så länge... Du visade mej ett annat sätt att leva, du visade mej vad kärlek är..
Att få somna i dina armar, och vakna av att du klappar mej på kinden, pussar mej i nacken, gör att jag både vill sova och vakna..
Du låter mej vara den jag är, och respekterar mej för den jag är.. Du lyssnar på mej, och mina åsikter betyder något för dej..
Du är den bästa pojkvän man någonsin kan önska sej, du är allt jag någonsin kunnat drömma om..
Du betyder så otroligt mycket för mej, och jag är så tacksam över att få ha dej i mitt liv...
Tack för att du alltid finns där
Tack för att du torkar mina tårar
Tack för att du får mej att le
Tack för att du ger mej trygghet
Tack för att du gör mej så lycklig
Tack för att du får mej att skratta
Tack för att du är den du är...
Tack för att jag får vara din...
Så.. Med andra ord.. Tack för att du finns min underbara älskling...
Kär?
Jag har inte trott på kärlek, barn, lycka, förhållanden osv, det kan jag erkänna.. Jag har inte velat komma nära någon, av rädsla att bli sårad och att inte räcka till.. Jag har helt enkelt varit en sån där bitter jävel som hatat kärlek och tyckt att folk som blir sårade av den är korkade och får skylla sej själva..
MEN... (ÄLSKLING SLUTA LÄS SÅ DU SLIPPER SPY AV GULLIGHETER)
Sen träffade jag en underbar människa... När vi pratade så lyssnade han på mej, min åsikt betydde något för honom, han fick mej att skratta, och han jävlades med mej så fort han fick chansen... Men han lyckades charma mej totalt...
Sen drog den jäveln iväg till Irland och skulle jobba, och jag stannade i kalla äckliga Sverige, utan en tanke om att jag skulle bry mej om att han var borta...
Snackade lite med honom på facebook ibland, skickade lite sms då och då.. Men inte mer än så.. Jag festade som fan, opererade mej och levde livet.. Men sen blev allt JÄÄÄVLIGT jobbigt ett tag, och den enda jag kom att tänka på var honom.. Så jag tyckte han skulle komma hem, för jag behövde honom... Vet inte hur eller varför jag kände det, men jag visste att bara han kom hem så skulle allt bli bra.. Men jag visste också att det skulle dröja en månad innan han planerat att komma hem...
En kväll får jag ett sms där det stod "Kommer hem på måndag, kanske glömt säga det"
Det var typ en månad innan han skulle kommit hem... När jag fick det smset, så visste jag att allt skulle bli bra... Alla som var oroliga för mej fick bara svaret "jaja låt mej vara, allt blir bra snart"
Han kom hem, vi gick på bio, jag blev rädd, han genomskådade mej.. Han lät mej vara rädd, han lät mej vara den jag är... Och ja, nu är vi tillsammans och jag är KÄR och LYCKLIG... Och allt blev bra, precis som jag sa att det skulle bli...
Han är verkligen helt underbar, och han gör varje dag till en bättre dag, han gör mej till en bättre människa.. Och för första gången så kan jag ligga i någons armar i timmar, utan att få damp, jag kan sova hela nätterna utan sömntabletter.. Jag känner mej trygg... Men framförallt, han låter mej vara den jag är, och han respekterar mej för den jag är...
Åhh vad äckligt romantiskt det blev nu... Kanske berättar mer nån annan gång, men nu räcker det med gulliga saker för idag...
Precis kommit hem...
Har legat i sängen och gosat hela dagen, skulle verkligen kunna ligga i hans armar föralltid.. Alltid lika jobbigt när jag måste åka...
Jag har egentligen aldrig varit en gosig eller kärleksfull person... Jag blir lätt rastlös och får damp... Jag hatar att visa känslor... Men.. Med honom är allt annorlunda..
Jag är lycklig.. Han gör mej lycklig...
Kärlek..
Han är underbar, och han är min
Min älskade J
Är inte lätt när dom man älskar inte mår bra.. Mitt hjärta krossades totalt idag när jag såg hennes tårar, hon är den mest underbara människan som finns på den här jorden, hon förtjänar inte det här..
Det är inte rättvist att man måste göra slut med någon man älskar, man ska inte behöva vara ifrån någon man älskar, när den personen älskar en tillbaka.. Men ibland är inte livet rättvist, och man tvingas att göra saker, som krossar ens eget hjärta.. Det är fel, det är inte rättvist, det är förjävligt och det suger... Men livet är inte alltid lätt...
Hon ska inte behöva må såhär, hon ska få vara lycklig..
Gumman.. Du betyder så mycket, och jag finns här.. Allt kommer att bli bra.. En dag.. Jag lovar...
Du är stark, och du är inte ensam..
(för er som undrar vem J och min fru är, så är det samma person.. En tjej jag känt i många år, hon är min högra hand, mitt hjärta, min storasyster och min blondin, kanske kan lyckas övertala henne att få skriva hennes namn och kanske tom lägga upp en bild på henne någon dag.. Men inte nu...)
Dålig sex i ett förhållande
Om man är ute efter sex, så är det ju enkelt, man går hem med någon, och har sex, är det dåligt, ja, då kastar man ut personen eller går hem, inte svårare än så.. Är det bra, ja, då träffas man igen och har mer sex.. Enkelt som fan...
MEN.. Om man är ute efter ett förhållande så kanske man inte hoppar i säng med killen första kvällen, utan man väntar ett tag, får känslor osv.. Och sen är det dags för sex.. Vad gör man då om killen är totalt värdelös? Ska man dumpa honom? Leva med att bara få dålig sex? Nu menar jag ju självklart om det inte går att lära killen (vi alla vet att det finns såna killar)
Vad gör man om han bara är totalt hopplös? Om han inte alls kan ge en det man behöver?
Vad ska man prioritera? Kan man dumpa någon enbart för att han är värdelös i sängen, eller ska man satsa på ett förhållande där sexet är helt värdelöst?
Är en svår fråga, varken jag eller J hade nåt svar på det...
J tyckte man kunde lära dom, men dom som inte går att lära då? Ska man dumpa honom och säga "du är värdelös i sängen" eller vad gör man?
Ska man ha sex med killen första dejten för att se om han är något att ha i sängen innan man inleder ett förhållande?
Sex eller kärlek.. Vad är viktigast? Vad skulle du göra?
Ensamhet
Är inte lätt att ligga i sin säng, sjuk som fan, inte ha kunnat träffa någon på hela veckan, och sen få höra att "någon" ligger i sin säng och vill ha sällskap... Hade jag inte vart sjuk, hade jag åkt direkt... Men... Känner mej inte som det varken roligaste eller sexigaste sällskapet just nu.. Så jag fortsätter ligga här, kolla på film och gosa med hundarna..
Hoppas att må bättre imorgon kväll så jag kan gå på dejt med min älskade fru.. Men det ser mörkt ut..
Alla borde ha en egen Fru J.. Då vore världen en bättre plats :)
